Jag träffade en vän som hade dragit på en tröja på sina ben och frågade varför han hade gjort det.
- Jag frös om benen, svarade han
- Det ser väldigt obekvämt ut att ha benen nertryckta i en tröja. Är det inte det? frågade jag
- Jo!
- Varför tog du på dig en tröja på dina ben och inte ett par byxor?
- Tröjan var närmare, var hans svar
En kanske banal och märklig historia men för mig väldigt vanlig. Inte att försöka sätta på sig en tröja på sina ben, men att tro att en sak kan fungera som ersättning för en annan. Poängen med denna historia är att det uppenbart knasigt att sätta på sig en tröja på sina ben för att man fryser om benen. Ingen jag känner skulle ens tänka den tanken, fast många jag känner, däribland mig själv, tror att saker som inte hör hemma på ett ställe fyller samma funktion som det som borde finnas där. Att inre tomhet kan fylls med mat, konsumtion, sex eller relationer. Detta substitut, som bara skapar mer tomhet, är så mycket närmare och hela tiden greppbart, gör att jag väljer att försöka fylla mig med det istället för att fylla mig med det jag verkligen skulle behöva fylla tomrummet med.
Principen är den samma, men här är det ingen som höjer på ögonbrynen.
Mitt i prick. Skitkul att ett litet kort samtal innan maten kan skapa mental utveckling, NICE!!!
SvaraRaderaMan skulle kanske låta den tomma tomten stå tom en stund innan man tar lån och bygger något man inte gillar eller ens vill ha, kanske till och med låta ett och annat ogräs få växa där, bara en tanke
SvaraRaderaLåta det växa som är menat ska växa där, det som kan vara ogräs hos andra behöver inte vara ogräs hos oss! Även en otrampad väg kan vara din väg!
SvaraRadera