Befann mig sittandes vid ett runt bord. Vi är fem personer som sitter kring bordet, vi är de enda personerna i hela det stora huset. En av de andra personerna känner jag väl, en har jag mött en gång innan och de tre sista har jag aldrig någonsin mött tidigare. Jag och min vän har kommit lite senare till middagen och njuter av den hemmagjorda jordärtskockssoppan som de övriga redan har hunnit äta. Förutom samtalen kring bordet finns det inga andra ljud i huset och utanför fönstren ett kompakt mörker.
Min första tanke när jag sitter och passivt lyssnar på de andras samtal, under tiden jag själv äter, är att jag blir irriterad på de ytliga samtalsämnena de andra berör. Jag har kommit hit just för att få stillhet och insikter till mig. Inom mig bubblar det om ämnen jag skulle vilja ta upp och diskutera, vrida, vända, ta del av de andra människornas syn på saken, höra deras reflektioner och tankar. Jag märker att jag blir irriterad av deras alldagliga samtal. Nar jag blir medveten om min irritation väljer jag att acceptera att den är där, men släpper den utan att aktivt bekämpa eller underblåsa den. Det är min erfarenhet att det brukar vara det bästa sättet för mig att bli av med känslor som jag vet tar, istället för att ge, energi.
Nu tjugo minuter senare, när middagen och samvaron är slut, ser jag tillbaka på det som hände och mina känslor. Visst var samtalets innebörd av ytlig karaktär, men vad jag inte såg då, men som jag ser nu i efterhand ser var att det, samtidigt och parallellt som det ytliga samtalet pågick, skedde en kommunikation mellan och inom oss på en helt annan nivå än det talade ordet. Det triviala samtalet var som en avledande manöver för vårt medvetna jag – så det hölls sysselsatt och inte hindra det andra som pågick. För vad det medvetna jaget inte såg, och som jag ser först nu i backspegeln, var att vi samtalade även på ett mycket djupare plan. Vi närmade oss varandra trots vi var stilla i den fysiska världen och i det talade samtalet.
Nu i efterhand gläds jag och ler åt att min primära reaktion var irritation. Så fel jag tolkade situationen när jag väl var i den, nu är det så mycket klarare för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar