Prioriteringar 2

Under sista veckan har jag haft två händelser som har gjort att jag har börjat tänka på de prioriteringar vi gör i våra liv. Första händelsen var i en maildialog med två chefer på mitt jobb där de uttryckte svårigheten med arbetstagare som inte passar in i personalschemat, som i sin tur är tänkt att passa den önskvärda produktionen. Då jag är en sådan, en sådan som inte passar riktigt in i schemat för att jag, de veckor jag har mina barn, är ledig en dag i veckan uppfattade jag att mailet delvis var riktat mot mig. Visst har jag förståelse för min arbetsgivare, men min förståelse till deras behov är i direkt grad kopplad till den nivå av förståelse som jag upplever arbetsgivaren visar mina behov. Detta är nog också den springande punkten, det är lättare att ge när jag känner att mottagaren uppskattar och förstår mina behov. Här känner jag mig låst i min kommunikation, här känner jag att jag har svårt att förklara något som är så centralt för mig. Hur får man någon annan att se om jag upplever att denna saknar förmågan, saknar ögonen och synen. Vad som jag känner är så tråkigt är att vi alla skulle kunna vinna så mycket på om vi förstår varandra, eller i alla fall känner att vi har intresset och viljan att vilja förstå vår motpart. Egentligen har jag inga problem att få min vilja, min lediga dag var annan vecka, även med deras språk. Jag är uppfinningsrik och jag hittar lösningar. Med mycket lirkande och några oskyldiga lögner, så kan jag absolut spela deras spel. Den faktiska tiden jag är på jobb kommer inte att variera, men min lust att möta min arbetsgivares behov blir mindre. Jag gillar mitt jobb och jag trivs med att göra ett bra jobb, jag vill inte spela deras endimensionella spel.

Den andra händelsen är artikeln om en sköterska som jobbat med döende människor och registrerat vad de har ångrat på sin dödsbädd, som finns länkat på mitt blogginlägg prioriteringar. Där står det inte om människor som ångrar att de inte var den bästa arbetstagaren de kunde vara. Självklart har jag andra prioriteringar än det, men det är nyttigt för mig att bli påmind om vad som är viktigt här i livet. Svårigheten är inte att hitta en stig att ta, konsten är att välja min stig.