Gammal skåpmat

Rensade gamla papper för några dagar sedan. Hittade en dikt som jag skrev när jag gick i gymnasiet. Visst finns det en del likhet med det jag skriver i dag? Det var något hos mig som fanns där redan då.

Till mor från mig

Jag frågar min vän vad han ser

han säger han ser molnen som skymmer solen

Han frågar mig vad jag ser

jag säger jag ser solen bakom molnen

Jag frågar min vän vad han känner

han säger han känner en kyla,

en kyla utan mänsklig värme

Han frågar mig vad jag känner

jag säger jag känner en mänsklig värme,

en mänsklig värme som bara kan födas ur kyla

Jag frågar min vän vad han luktar

han säger han luktar avgaserna som

kväver dofterna av grönska

Han frågar mig vad jag luktar

jag säger jag luktar en grönska inga

avgaser kan kväva

Jag frågar min vän vad han smakar

han säger han smakar det konstgjorda

som förstör smaken

Han frågar mig vad jag smakar

jag säger jag smakar maten inget

konstgjort kan förstöra

Jag frågar min vän vad han hör

han säger han hör bilarna som överröstar

barnens glada skratt

Han frågar mig vad jag hör

jag säger jag hör barnens glada skratt

ingen bil kan överrösta

Jag frågar min vän vad han tror

han säger han tror ljuset ska komma

Han frågar mig vad jag tror

jag säger jag tror på ljuset inom oss